Lite ledsam dag

Hittade en hårsnodd på golvet.
Sophies hårssnodd.
Jag böjde mig ner och plockade upp den, spände och sköt i väg den över golvet.
Katten spratt till, sprang efter och petade in den under en matta.

...och så kom tårarna igen...

Prylarna i vårt badrumsskåp har minskat drastiskt. Det hänger återigen bara två handdukar på badrumskroken, antalet kattassar i lägenheten har halverats och det ligger inte några mössor, tjocksockor och vantar utspridda på golvet som Stella släpat runt på.
Det finns inga bananer i fruktskålen märkta med "SB" och det sitter inte längre någon tjej i vår soffa och tittar på Top Model.

Nog visste jag att det skulle bli jobbigt när hon farit, men jag hade inte räknat med det skulle bli så här jobbigt.
Det är tomt och jo, vi saknar henne redan, massor.

Men samtidigt är jag glad.
Glad för att de får vara tillsammans igen.
Jag har själv provat på särbolivet och även om man vet att det är under en begränsad period så är varje dag utan den man älskar jobbig.
Jag är dessutom glad för att de båda vågar ta steget och göra det som många bara drömmer om.
Att de ger sig iväg och gör verklighet av sina drömmar och inte låter de förbli något i livet som man borde gjort men som aldrig blev av.

Jo, jag är glad för deras skull. Även om jag för min egen, högst egoistiska, skull just nu tycker att det är ledsamt och tomt.

/Maria

Post-it lappar

Idag har vi haft avdelningsmöte.
Avdelningsmöte innebär att alla, inklusive Helpdesk, lämnar kontoret för en stunds samvaro.
Eftersom vi inte får stänga av telefonen så hyrs konsulter in vid dessa tillfällen.
Denna gång var den inhyrde en fd kollega som slutade hos oss i somras.

Jag anade visst oråd när jag överlät min arbetsplats åt honom och kände mig övertygad om att något skulle inträffa under tiden han var där.
Saker som att skärmbilden skulle vara spegelvänd, språkinställningarna på telefonen ryska, tejpbitar fastsatta under laserstrålen på musen, diskmedel i mitt prydnadsakvarium, lim på stolen eller häftstift i skorna.
Fjollträskarn verkade dock ha haft fullt upp med att svara i telefon så när jag kom tillbaka var faktiskt allt i sin ordning...

När mina kollegor gått hem och jag ensam satt kvar och jobbade undan det sista innan hemgångsdags såg jag att det låg tre små post-it lappar på golvet.
Märkligt tyckte jag, de var ju inte där innan.
Ordningsam som jag är plockade jag upp och kastade dem i papperskorgen och fortsatte jobba.
Loggade ut, släckte skärmen reste mig och... två nya post it-lappar på golvet!
Vadan?
Jag kastade även dessa, tog på mig skorna och jackan.
6 nya post it lappar på golvet...
ÖH!

Då inser jag vad som hänt.
Min kära fd kollega, Fjollträskarn, MR PRACTICAL JOKE, har dekorerat hela innerfodret på min jacka med små jävla post-it lappar!!

Jadu, försök inte neka, jag VET att det var du!!!
:-D

/Maria

Zeldas första hundmöte

Vi hade besök igår, av Micke (eller Mikke som han visst heter, något som jag missat fullständigt trots att jag dagligen läser hans blogg).
Nåväl.
Vi drack lite pilsner, tjôtade om lite allt möjligt och hamnade slutligen även denna helg i en tävlingssituation. Mikke hade återhämtat sig från förra fredagens förlust och kände väl återigen för en skopa tjejstryk.
Denna gång blev det en fight i poker.

Och pja, vem som vann över vem är känns överflödigt att förtälja.
Låt den utslagne föra sin egen talan.

Katterna fick även de besök, av Nero - Mikkes Golden Retriever-grabb.
Stella, som träffat hund förr var måttligt intressserad och la sig under sängen tills eländet lämnat lägenheten.
Zelda däremot var oerhört imponerad över fenomenet Hund.
Hon spände ögonen i hundstackaren och släppte honom inte med blicken på hela kvällen.
Långsamt vågade hon sig närmare och närmare och verkade inte ha något som helst begrepp om att Nero är 10 gånger så stor med käftar som utan problem rymmer både henne och hennes syster.
Lyckligtvis är Nero en snäll hund som artigt fann sig att bli utpsykad av vår katt och lät henne tro att hon var både större och starkare.

/Maria

Hästbajsterapi i 10 steg

Du har haft en stressig dag på jobbet, har axlarna uppe vid öronen, skyhög puls, rufsigt hår och ett getingbo i huvudet.
Då kan du vidta ett antal åtgärder för att varva ner.
Du kan sätta sig i soffan och slappa, du kan häva en grogg med lämplig styrka eller du kan boka tid hos någon välbetald terapeut för att få bukt med dina stressproblem.

Eller...så kan du genomgå nedanstående program.

Hästbajsterapi i 10 steg

1. Lägg in en snus.
2. Hämta 1 st. skottkärra och 1 st. dynggrep (har du tur är du först och får bästgrepen, är denna upptagen får du hålla till godo med den grep som saknar en eller flera tänder, detta försvårar något).
3. Placera skottkärran utanför boxdörren och dig själv med grep på insidan.
4. Börja med att skotta ut de organiserade högarna (samlat bajs), försök att få med minimalt med spån.
5. Vänd försiktigt runt i spånet för att hitta "det blöta nedkissade", placera även detta i skottkärran.
Då det samlade bajset och det blöta spånet ligger i kärran börjar det mest spännande.
Steg 6 kan nämligen med fördel utnyttjas som tävlingsmoment, mot dig själv, eller om så erbjuds, mot en boxgranne.
6. Hitta Doldisarna. Doldisarna är bajsar som ligger en och en och har gömts i spånet av antingen tidigare skottare eller av hästen.
Tävlingsmomentet går ut på att, efter att du lyckats spåra en Doldis, kunna stå längst in i boxen och pricka skottkärran på utsidan. Detta kräver precision, koncentration, träffsäkerhet och träning. Efter avslutat program räknas bajsarna på stallgolvet och minst antal vinner.
(Eller flest, om man är lagd åt det hållet).
OBS! Steg 4 bör inte blandas in i tävlingsmomentet eftersom prickskytte med samlade högar får en viss spridning, i bästa fall på stallgolvet, i värsta fall på boxgrannen alt. tillbaka in i boxen igen.
7. När allt tarv är utskottat vänds spånet runt (skicka ut ev. kvarvarande Doldisar) och placeras i en kvadratisk ruta med ca 3 dm avstånd till boxväggen. Detta för att djuret som sedan placeras i boxen själv vill ha det höga nöjet att trampa ut spånet i kanterna.
8. Sopa upp Doldisarna från golvet som inte lyckats hamna i kärran (räkna vid tävling).
9. Lägg ut snusen (som vid det här laget börjat rinna) i skottkärran.
10. Kör ut alltihop på gödselhögen. OBS! Tömning sker högst upp på högen, oavsett hur tungt och jobbigt det är att ta sig dit upp, detta för att slippa tråkningar från Gödselhögschefen.

Efter avslutat program är du trött, svettig och oerhört avslappnad.
Du har bäddat rent åt hästen och densamme kan beträda sin box och fylla den med nytt material och i morgon har du ett alldeles nytt, helt gratis, terapiprogram framför dig.

Lycka till!

/Maria

Nyhetens behag...

Det känns som om det var ett tag se'n vi skrev i bloggen.
Så det är väl dax kanske...
Sedan vi lyckades städa ur lägenheten som S och D ska lämna har vi ju inte lyckats skriva ner en enda liten rad, men det var som om orken tog slut sedan för ett tag. Men det har ju faktiskt gått drygt en vecka, så en del har ju faktiskt hänt.
För egen del så har vi äntligen fått komma in i hall med innebandytjejerna som jag är med och tränar, och det blir ju alltid mycket roligare när man får ha bollar med på övningarna. Får se hur det utvecklar sig, det verkar iallafall vara en trevlig grupp att jobba med. Nu återstår det svåraste, nämligen att få föräldrarna att ställa upp och jobba med sina grejer, men det ska nog ordna sig.
Vi har också varit på en trevlig middagsbjudning hos Anna, vilket ni kan läsa om på hennes blogg.
Maria kämpar på med ridningen och Leo, och som det verkar har de ett givande förhållande. Hon ger ett harmoniskt intryck när hon kommer hem efteråt iallafall.

Sedan har vi ju nuförtiden en inneboende i lägenheten, eftersom Sophie bor här under september tills Åhlénsjobbet tar slut och den slutgiltiga Eskilstunaflytten tar vid. I vilket fall är det trevligt att hon är här och knatar runt i lägenheten.

Dessutom har vi köpt en ny laptop så vi har fullt schå med att hitta alla finesser som finns i Windows Vista. Hittills verkar det faktiskt riktigt lovande... :-)

/ Håkan

PS. Fingeravtrycksläsaren är skojig... Lite nördig men ändå...

Idag har vi städat!
Städat ur Sophie och Dennis lägenhet.
Det är nästan klart och i morgon återstår bara ett par timmars jobb sen låser vi dörren och detta flyttprojekt kan ses avslutat.

Har även varit på Royal hästsport och införskaffat ett par varmare ridkängor, ett ridspö och en säkerhetsväst.
Kanske anses man löjlig som iklär sig en sådan väst, men det kan jag ta.
Jag känner de som inte levt idag om de inte haft väst då de farit av och blivit trampade av ett halvt ton häst.
Eftersom jag dessutom numera rider ensam i skogen så känns västen som en billig försäkring om något skulle hända.

Däremot är den nog inte skottsäker så jag får väl se hur jag gör med ridningen nästa vecka då älgjakten drar igång ;-)

Nu ska här drickas vin.
Skål!

/Maria