Ryggklonkarfredag

Efter en tämligen stressig vecka, som jag inte riktigt vet vars den tog vägen, begav jag mig under eftermiddagen till min sedan tidigare bokade massagetid.
Jag har tänkt gå dit under hela året utan att det blivit av, men efter att den senaste tiden haft lite muskelsmärta i min högra arm tänkte jag att det kunde vara ett bra tillfälle att utnyttja min friskvårdspeng till en stunds skön massage.

Efter att ha förklarat läget med smärtan i armen granskade massören mig en stund och sa sen."Okej, då har du alltså ont här och här och troligtvis även här och här."
Han tryckte på ett antal punkter i nacken, på ryggen och armen och jo... det kändes som han körde in spik i musklerna på mig.
Skickligt!
På bara några sekunder såg han att problemet i armen i själva verket satt i ett par låsningar i nacken och i bröstryggen och att jag hade tennisarmbåge (orsak till min vän klunsen).
En stunds knådande och sen skickade han in en kiropraktor (som jag egentligen inte hade bett om...men, men) som bröt rätt min skeva lekamen.
Och jodå, han gjorde det där genomvidriga nackbrytarklonkandet som jag avskyr och som man sett att de gör på film för att på ett effektivt sätt ta folk av daga.

Sen fick jag ju även den sedvanliga tillrättavisningen om hur jag ska sitta när jag arbetar och förmaningar om att datorarbete ihop med stress inte är en bra kombination...
Hah! (1), Mig veterligt är datorarbete och stress en ljuv förening som gått hand i hand allt sedan datorn uppfanns.
Hah! (2), När jag förklarat att jag hade häst sa massören att ridning är mycket bra träning... "ungefär som rodd!" :-D Om han bara visste att akademisk ridning inte kräver någon som helst muskelansträngning från ryttarens sida utom möjligtvis det tungan får anstränga sig när man smackar för att plocka fram energi i hästen.
Men, "he lönsch int å förklar för en som int begrip"

Nåväl, efter ryggklonkandet kände jag plötsligt hur jag kunde dra djupa andetag igen och jag kan återigen lyfta upp min arm ovanför huvudet.
Underbart!

/Maria