Det har inte varit någon munter vecka arbetsmässigt.
Trasslande teknik i kombination med stundande årsskifte och julstress har genomsyrat vår arbetsplats och mer än en gång har jag fått ikläda mig rollen som förstående medmänniska och psykolog istället för IT-tekniker.
Och att känna medlidande är inte svårt, för dem - som för 15:e gången samma vecka tvingas starta om "sitt sega helvete till dator" för att veta att det inom kort blir likadant igen samtidigt som deras journaler, fakturor, årsredovisningar och annat växer på hög.
Sällan har jag hört, i övrigt så timida och lugna människor, ta till sådana elaka och rent ut sagt tunga svordomar vad gäller sitt arbetsredskap.
Det finns nog inget som kan få en människa att förvridas och tända till så in i h-vete som sega arbetsstationer, blåskärmar och oförståeliga felkoder.
Samtidigt kan jag inte låta bli att känna en viss oro över att vi skapat en verklighet där vi låter världen rasa samman pga. teknik.
Att vi i stort sett inte kan utföra en enda arbetsuppgift om vi inte kan logga in på vår dator.
Där vi tappar förmågan att kommunicera med varandra utanför Outlooks gränser.
Skrämmande... men sant!
Men likväl är det väl detta vi strävar efter. När vi implementerar system efter system som ska ta hand om och ersätta det manuella och slutligen kanske även oss själva.
För att inte tala om mitt eget arbete i sig som hade varit fullständigt överflödigt utan IT.
Och så var man inne i yrkesgrubblerierna igen...uuuuuuuuh!
2 glas rödvin en fredag kväll, efter en vecka som denna, göder bistra tankar om meningen med det man valt som yrke.
Nä!
Uppgaskning!
Det är ju ändå fredag...
argalappen.se är en underbar sida om man vill frossa i irritation från andra medmänniskor tyngda av I-landsproblem.
T.ex. om "äcklet som rakat en apa".
Humor! :-D
Kram och trevlig helg!
/Maria
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar