Jag är i valet och kvalet...
På lördag ska vi släppa ihop hela hästflocken i Bodan.
För att undvika skador på hästarna vid ev. hovgemäng kommer den enda hästen i hagen som fortfarande har skor att bli barfota... dvs Leo.
Min första tanke var att boka hovslagaren så snart det går efter helgens "sammandrabbning" för att slå på dem igen men, nja... tanken har börjat gro åt ett annat håll.
Tänk om Leo fixar att vara barfota?
Åtminstone under sommaren så att hovarna får traska omkring nakna i det fuktiga gräset och suga åt sig av marken.
Jag ska villigt erkänna att jag inte varit så avundsjuk på mina stallkollegors pysslande med de boots som ska tas på och av för varje ridpass. Med vajrar och gaitrar som rapplar, går sönder och kostar multum att byta ut.
För att inte tala om att hästarna är begåvade med 4 hovar, som kräver vinter- och sommaruppsättning där bara en boots kostar över 500 spänn.
Men... ändå.
Jag tror på idén med barfotahovar.
Om det går, om det passar Leo och han inte får ont av det är jag beredd att testa.
Bökigt och dyrt, men det är det värt.
Även om det så innebär att vi får hålla oss till skogsridning och gräsunderlag ett tag.
Min förhoppning står till hans gener... att Leo kan utveckla en hovkvalité som klarar sig utan järnskor.
Gidde Palema sprang många lopp barfota.
Jag hoppas jag inte gör något dumt.
Hmmm...
/Maria
1 kommentar:
Förstår din tvekan. Har ju själv skor på den här pojken men tyckte det var så skönt att ha Zapatera barfota trots racklet. Hovarna blir så vackra och hon började dessutom röra sig med mycket större spänst.
Tvekar ännu med pojken eftersom jag tycker att det behövs mycket motion för att få fina barfotahovar och ännu vågar jag inte rida honom hur som helst i bygden. Litar inte helt på oss ännu ;)
Skicka en kommentar