Det här är ett inlägg man kanske inte borde skriva, iom att man blottar sina dolda sidor.
Eller i allafall en dold sida.
Vet inte om ni minns det där programmet som leddes av Kristian Luuk, hette väl "Videokväll hos Luuk" om jag inte minns fel. Där hade han en gäst på besök som bar med sig ett gäng videoband med låtar som denne någon tyckte om, eller som betytt mycket för gästen.
I slutet på programmet skulle gästen också presentera en "skämslåt" som han/hon (eller som det i modernt könsneutralt språkbruk heter: hen) gillade, alternativt hatälskade, men tyckte att det var aningens skämsigt att så var fallet.
Så, även jag har en skämslåt, det är bara att erkänna.
En gammal melodifestivallåt med Arvingarna.
Så håll tillgodo, jag blottar strupen:
Och detta ska då jämföras med sonen och hans sambo som nu är nere i Sthlm och ska se Bruce Springsteen. Hade jag också gärna gjort, jag gillar Bruce också, och det känns inte det minsta skämmigt... I jämförelse med ovanstående alltså...
:)
/ Håkan
2 kommentarer:
Hehe...:)
Håkan, nu kan jag inte låta bli att tycka om dig ännu lite mer. Det är fint att du vågar visa vem du verkligen är.
För övrigt såg jag Arvingarna-Casper på Kungsportsplatsen för några veckor sedan. Han stod mitt i gatan och fotograferade spårvagnar.
Skicka en kommentar