Slut flyt

Idag har det duellerats på jobbet.
Duell i kokosbollsätning.
Upprinnelsen till själva vadslagningen hade jag missat, men på eftermiddagsfikat satt två av kollegorna mitt emot varandra med varsin Delicatolåda med kokosbollar - modell större.
Efter 3 stycken såg de fortfarande ganska muntra ut, men när de började närma sig 8-9 bleknade de något.
Tror rekordet stannade på 10. Imponerande.
Och utan att kräkas.

Den senaste tiden har jag upplevt det underbara i att ha flyt.
Ni vet när varje trafikljus man närmar sig slår om till grönt, när man har exakt 250 kr kvar på Ica-kortet och maten man handlat kostar 249:50, när planerade jobb startar och avslutar precis som beräknat och inga komplikationer uppstår över huvudtaget.
Hela oktober har varit sådan.
Men, jag är ödmjuk nog att inse att en period med överflyt ofta slår tillbaka, hårt och skoningslöst och jag har bara väntat på att det ska hända.

Nu har det vänt.
Det är slut flyt.

Projektet på jobbet som flutit så bra (lite för bra) har börjat knaka och små irriterande och ockulta fel börjar uppstå. Tapeterna man har köpt räcker ...nästan.
Dansskorna blir kvar i danslokalen, man biter sig i tungan på väg ut i bilen för att leta efter dem och på väg in i lägenheten passar man på att dra in knät i en vass plåtkant.
Trafikljusen man närmar sig är konstant röda.
Nej, att ha för mycket flyt en längre period är inte bra, baksmällan blir för tung.

En annan orsak kan vara att det inte är flytet som är slut utan jag själv.
När flytten är över och projektet på jobbet är klart ska jag ta ledigt en dag eller två och bara
sova... sova... sova.

För övrigt lägger jag ut en bild på något som gav oss en smärre chock i går.
När vi öppnade limburken och skulle limma våderna till vår vita fondvägg möttes vi av denna syn:
Min första tanke var att någon målare tröttnat på sitt jobb och bestämt sig för att piffa upp sin vardag med klatschigare färg på limmet.
Men efter att ha limmat en våd och insett det praktiska med hur enkelt det är att se var man limmat och inte, förstod jag att någon faktiskt tänkt till.
Och jo, limmet blev genomskinligt efter ett par minuter i luft.

Nu ska vi se Lost.

/Maria