Jordgetingar och husvisning

Söndagsmorgnar nuförtiden innebär, som jag tidigare berättat, uteritt med alla 4 hästarna i stallet.
Idag blev det en aning spännande tur bestående av en mullrande kvarn, 40 galna kossor samt jordgetingar.
Kvarnen fixade Leo galant, mullrande och väsnande plåtmonster skrämmer tydligen inte Leo.
Kossorna däremot, som brölande sprang och skuttade i klunga en meter från våra fyrbenta vänner med bara en knappt synlig stängseltråd emellan oss, blev lite för mycket för Leo.
Så för att inte riskera att någon av hästarna studsade åt sidan och fastande i tråden som var på andra sidan den smala vägen, valde vi att vända om.
Så även det gick bra.

Men på hemvägen när vi tog en stilla galopp över en lägda tvärnitade Leo och jag kände hur hela huden på honom började vibrera.
Han studsade upp och ner och skrek i panik.
Insåg med förskräckelse att han hade jordgetingar runt sig och medan han försökte bli av med otygen som flög under hans mage funderade jag på om man överhuvudtaget kan ta sig ur en portugesa-sadel på en häst i panik.
Han lugnade dock ner sig och vi skyndade oss från stället.

Väl hemma i stallet såg jag att han hade fått flera getingstick och att han inte föll i sken och kastade av mig måste betyda att jag har att göra med världens snällaste häst.
Stackars lilla gubben.
Det blev mycket extra morötter och äpplen i krubban när vi kom hem.
Och jag ska omgående prioritera inköp av westernsadel (fixar inte längre klassiska dressyrsadlar... men den akademiska är för farlig att rida ut i).

Senare under dagen for Håkan och jag på husvisning.
Helt okej hus till ett bra pris.
Dock utan stall och till salu i fel tidpunkt av vårt liv.
Detta år är tänkt som min prövotid som potentiell hästägare så det blir nog inget hus än på ett tag.
Det blev dock en fika hos några vänner som bor strax intill.

Lägenheten är nu städad, tvätten är struken, räkningarna betalda, Håkan fixar kvällsfika och jag känner mig redo att möta ännu en arbetsvecka.

/Maria