Började städa lägenheten idag, men jag har inte hjärta att fortsätta.
Vissa säger att djur inte kan tänka, men när djur drar slutsatser baserade på tidigare erferenheter måste det väl ändå vara någon form av tankeverksamhet som pågår... eller?
Tänker på vår fyrbenta pälshög Zelda, vars största skräck i livet är dammsugaren.
Och NEJ, jag har inte laborerat med henne genom att se hur tassarna sladdar på parketten om man suger in svansen i röret eller försökt få henne att fälla mindre hår med hjälp av möbelmunstycket.
Hon bara hatar den och i hennes ögon ser man verklig dödsångest då man tar fram den.
Den senaste tiden har jag insett att katten drar vissa slutsatser utefter vad jag utför här hemma. Göromål som hon tydligen förknippar med dammsugning.
Detta innefattar dammtorkning, ihopsamlande av kattleksaker från lägenhetens alla hörn, städning av toalett eller bara att jag går fort fram och tillbaka i lägenheten och flyttar saker från punkt A till B.
Gör jag något av ovanstående springer hon genast och gömmer sig samt intar igelkottsställning.
Stackars kisse.
Nåväl, vill ändå inte väsnas med dammsugaren eftersom Håkan sover.
Är lite orolig för min älskade sambo. :-/
I vår familj är det ju jag som är den sjuklige av oss.
Håkan är aldrig sjuk.
Därför är det så ovant att han kommer hem från jobbet, ramlar ihop i en liten penicillindoftande hög och somnar.
Och då undrar ni säkert varför han inte är hemma från jobbet när han är sjuk?!
Ja, tvångströjorna och fotbojorna var tyvärr slut på Claes Ohlssons och att tjata hjälper inte.
Andra tips om hur man skapar sjukdomsinsikt hos en envis norrlänning emottages med tacksamhet.
/Maria
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar