Hoppning

Fram till för ca tre timmar sedan stod jag benhårt fast vid en åsikt jag haft sedan tio års ålder.
Hata hoppning.
Efter dagens ridlektion har jag dock omvärderat denna åsikt och numera är hoppning något av det bästa som finns.
Med rätt häst - stor, pigg och hoppglad - var det fullständigt underbart att hoppa de , om något kanske lite låga hindren men ändock, hinder.
Jag är lycklig i hela kroppen och fullständigt avslappnad!
:-)

/Maria

Flyttbryta

Jodå, vi lever, om än en liten aning trötta.
Flytten till nya lägenheten är klar!
Oerhört skönt.
Alla flyttlådor är uppackade, gamlägenheten urstädad och gardiner sydda.
Idag är första dagen på riktigt länge som man vaknat upp till en icke schemalagd dag.

Vår tanke var att ta en fika och kolla in skyltsöndagen på stan.
Men, med det väder som erbjuds i Skellefteå idag så kan inte en miljon ho-ho-ande jultomtar eller all knäck i världen skapa julstämning.
Nästan all snö har försviunnit och i det femplusgradiga skitvädret blev det bara en mycket kort, i det närmaste onödig, promenad runt kvarteret.
Mest för att ta reda på hur det ser ut där vi numera bor... i dagljus.

Måste bara få berätta, efter vår första natt i nya lägenheten (bör kanske nämna att vi försov oss ordentligt) stod det en låda utanför vår ytterdörr.
I lådan fanns följande:
En falukorv
En liter mjölk
En burk blåbärssylt
Ett paket ljusungsbröd
En "särvättrulle"
Samt två papptallrikar, skedar och ett värmeljus
:-D
Sammanfattat, en Flyttbryta, från en anonym ängel vars identitet faktiskt inte var så svår att luska ut.
Vi förstod ganska direkt att det kom från min underbara kollega Carina (för övrigt hon som gör världens godaste morotskaka).
Tack Carina!!

Katten mår oxå hon bra i nya lägenheten. Efter att ha flyttat vår gamla katt, Lilleman ett par gånger var jag lite orolig för hur det skulle gå. Han gallskrek i ett dygn efter att vi flyttat från Havstensund till Uddevalla.
Men att flytta en innekatt var inga som helst problem.
Hon tramapde runt i sitt nya hem en halvtimme, konstaterade att möblerna var de samma, kattlådan fanns kvar och att matskålen stod i köket.
Med det var det nya accepterat.
Dessvärre går hon fortfarande på penicillin, den första kuren bet inte så nu äter hon en annan sort och jag hoppas att denna ska hjälpa.

Hädanefter ska bloggandet förhoppningsvis bli lite tätare.
Projektet på jobbet börjar lida mot sitt slut och nästa vecka faller förhoppningsvis de sista pusselbitarna på plats.
Ha en fortsatt bra söndag och en trevlig arbetsvecka.

/Maria

Dagens webfråga (och svar...)

Fråga: Vad skiljer Göteborgs stads-/kommunvapen från övriga kommuners?

Pris: Ära och egen tillfredsställelse att kunna svaret.

-------------------------------

Och svaret är: Det som specifikt skiljer deras vapen från övriga (förutom motivet som helhet, alla är ju unika på sitt sätt) är att det är det enda kommunvapen som har ett djur avbildat där djuret är vänt åt höger.

Guldstjärna till Anna som hade klurat ut detta. Klapp, klapp, klapp och folkets jubel!!

/ Håkan

En riktig skitdag

Idag har det varit en jobbig dag!
Vaknade tidigt i morse och tänkte gå på toaletten, den senaste tiden har nämligen min blåsa av någon anledning känts mindre så jag måste gå ofta.
Som sagt, kissnödig tassade jag ut mot toaletten men där var det stopp.
Den, av de tvåbenta, dedikerade platsen för att släppa tarv var stängd!
Har aldrig hänt förr!??!

Jag tog för givet att det var ett misstag så jag satte igång att uttrycka högljutt missnöje.
Döm om min förvåning när den tvåbenta - den av honkön - kommer springande,
för att öppna dörren???
NÄ, för att plocka upp mig och fånprata!!!!
Kissnödig och sur fick jag vänta i nästan två timmar innan dörrfan öppnades.

Och då händer det igen, det där som hände igår.
Hon sätter sig vid lådan och gör något jättekonstigt.
Här har man i hela sitt liv fått lära sig att det enda man får kissa på är sand. Alla andra platser är fel. Men nu... nu skulle det plötsligt kissas i matskål.
Och som om inte det vore nog, sedan tog hon upp det illaluktande kisset och gick i väg med det!
Gud vet vad hon gjorde med det och jag vill helst inte veta.
Vad är det som gäller egentligen?
Ska jag kissa i deras matskålar i fortsättningen, ska jag kissa i min egen matskål eller vad händer?

Nåväl, människor är konstiga... och ganska äckliga.
När matte fjantat runt här hemma en stund, flyttat saker och slamrat i köket började jag ana oråd. Det brukar bara betyda en sak, dammsugning.
Så, vi höll oss undan syrran och jag i väntan på brölet... som aldrig kom.
Istället blev vi båda inpressade i förflyttningsburen och inställda i plåtburken med hjul.
Det bar väg till vad vi trodde, Stellas tvåbenta. Men fy satan, det var mycket värre än så.
Vi har varit där ett par gånger tidigare och det finns inget värre ställe!
Veterinären!

I 30 minuter fck vi sitta instängda och titta på vitklädda sköterskor som vi bara hatar.
Det doftar ångest där och vi var skitskraja.
Vi träffade dock två grabbar som vi flörtade lite med. De var syskon, precis som vi och skitsnygga. Jag bestämde mig för att jag ville ha den röda och långhåriga och Stella den röd-vita lite tjockare (hon har inge vidare smak).
Besvikelsen blev total när en sköterska kom och hämtade dem och en kvart senare kom tillbaka med dem... stympade och fullständigt odugliga.
Glädjen var kort och vår rädsla blev inte mindre.

När det var vår tur vägrade vi först att gå ur buren. Jag svor allt jag kunde åt kärringen som lyfte ut mig, klämde mig på magen och stack en nål i nackskinnet på mig.
"Mot kattpest" hette det. Bullshit, kattpest kan hon va själv!
Det var nämligen hon som skulle ha kisset som matte samlat på. Äckliga tant!
I utbyte mot kattkisset fick matte tabletter som jag tydligen ska äta.
De smakar skit och ska tydligen göra att jag slipper kissa så ofta.
Det enda som varit bra den här dagen.

Nu ska jag sova lite igen, det har varit en traumatisk dag.
De tvåbenta håller dessutom på att slänga all inredning.
Det försvinner mer och mer, gardiner, dukar och tavlor. Allt ska tydligen bort.
Tja, det är säkert någon ny inredningstrend de gått på, dock inte i min smak.
Men, vad vet jag, jag är ju bara katt.

Mjau!
/Zelda

Urinprov

Vår katt kissar blod.
Vi upptäckte det i går kväll när hon varit på lådan och det droppat blod på golvet.
Som vanligt när ett djur jag äger blir krassligt blev jag hypernervös.
Kan katter ha urinvägsinfektion ???... är det något allvarligare???

Hur som helst, efter ett samtal med stans smådjursveterinär ställdes jag inför den till synes omöjliga uppgiften.
Fixa ett urinprov från katten, av urin som varit länge i blåsan... på en katt som för tillfället springer på lådan två gånger i timmen och småskvätter!!
Även enligt veterinären var det en så gott som omöjlig uppgift, men eftersom jag vägrade köpa hennes förslag - vilket var att katten skulle stängas in i sin bur tidigt på morgonen, sitta där halva dagen tills jag körde henne till veterinären, därefter tillbringa resten av dagen hos veterinären tillsammans med en massa andra djur med dödsångest, för att till slut ta urinprov mha spruta genom buken - gav jag mig f-n på att lösa uppgiften på mitt eget sätt.
Vår katt ska inte ha veterinärstrauma för resten av livet!!

Gick därför på lunchen och inhandlade två provrörsburkar på apoteket samt en liten låg glasskål på Åhléns.
Hemma kokade jag ur glasskålen och satte mig därefter vid kattlådan och väntade på att katten, som troligtvis sovit hela dagen och hade hysteriskt välfylld blåsa, skulle komma för att tömma den.
Katten går på lådan direkt, bryr sig inte överhuvudtaget om konstigheten att matte placerar något under henne utan kissar förnöjt skålen full.

Så, att fixa urinprov från en katt är inte omöjligt, det är inte ens svårt.

Nu återstår bara en orolig natt innan man vet om det är en vanlig urinvägsinfektion eller om det är något värre. Men, i morgon får vi veta.
Katten mår iallafall bra, hon busar runt i lägenheten med sin syster precis som vanligt just nu och verkar inte bekymra sig det minsta.
Ett gott tecken tror jag...

Godnatt!
/Maria

Slut flyt

Idag har det duellerats på jobbet.
Duell i kokosbollsätning.
Upprinnelsen till själva vadslagningen hade jag missat, men på eftermiddagsfikat satt två av kollegorna mitt emot varandra med varsin Delicatolåda med kokosbollar - modell större.
Efter 3 stycken såg de fortfarande ganska muntra ut, men när de började närma sig 8-9 bleknade de något.
Tror rekordet stannade på 10. Imponerande.
Och utan att kräkas.

Den senaste tiden har jag upplevt det underbara i att ha flyt.
Ni vet när varje trafikljus man närmar sig slår om till grönt, när man har exakt 250 kr kvar på Ica-kortet och maten man handlat kostar 249:50, när planerade jobb startar och avslutar precis som beräknat och inga komplikationer uppstår över huvudtaget.
Hela oktober har varit sådan.
Men, jag är ödmjuk nog att inse att en period med överflyt ofta slår tillbaka, hårt och skoningslöst och jag har bara väntat på att det ska hända.

Nu har det vänt.
Det är slut flyt.

Projektet på jobbet som flutit så bra (lite för bra) har börjat knaka och små irriterande och ockulta fel börjar uppstå. Tapeterna man har köpt räcker ...nästan.
Dansskorna blir kvar i danslokalen, man biter sig i tungan på väg ut i bilen för att leta efter dem och på väg in i lägenheten passar man på att dra in knät i en vass plåtkant.
Trafikljusen man närmar sig är konstant röda.
Nej, att ha för mycket flyt en längre period är inte bra, baksmällan blir för tung.

En annan orsak kan vara att det inte är flytet som är slut utan jag själv.
När flytten är över och projektet på jobbet är klart ska jag ta ledigt en dag eller två och bara
sova... sova... sova.

För övrigt lägger jag ut en bild på något som gav oss en smärre chock i går.
När vi öppnade limburken och skulle limma våderna till vår vita fondvägg möttes vi av denna syn:
Min första tanke var att någon målare tröttnat på sitt jobb och bestämt sig för att piffa upp sin vardag med klatschigare färg på limmet.
Men efter att ha limmat en våd och insett det praktiska med hur enkelt det är att se var man limmat och inte, förstod jag att någon faktiskt tänkt till.
Och jo, limmet blev genomskinligt efter ett par minuter i luft.

Nu ska vi se Lost.

/Maria

Livin' in a box

Japp, då var första flyttlasset ivägskeppat.
Närmare bestämt innehållet i våra förråd, ett par bokhyllor med innehåll samt en stor del av köket.
Resten tar vi sen, när vi flyttar in.
Först ska det tapetseras och målas.
Under dagen har vi gjort klart 3/4 av vardagsrummet. Dvs målat de väggar som inte ska ha tapet. Fondväggstapeten behövde beställas och kommer till veckan.

Det är svårt att tvärfå (norrländskt uttryck för att "få snabbt") inspiration till tre rum, kök och hall. Man vill som värka fram det, men, nu finns inte tid och då får man inspirera lite hastigt.
Mja, vi får hoppas att det blir bra.

Hur som helst så är det så otroligt skönt att få jobba med kroppen.
Bära tunga saker, slabba färg på väggar och fundera på hur köksskåpen ska organiseras.
Kanske är det för att vi båda har stillasittande jobb där man enbart motionerar hjärnbarken.

Jobbet ja. Bah, de senaste veckorna har som tidigare nämnts varit aningen tunga.
Förra fredagen var en mycket ångestladdad kväll. Bara det att jag satt uppkopplad och tittade på ett backupjobb från 00:00-03:30 natten mot lördagen säger en hel del.
Åtminstone talar det kanske för att jag är aningen sjuk som inte kan släppa arbetet på helgerna.
Men, det är skönt att ha kontroll.
Även om saker och ting går åt helvete så känns det ändå bättre att få veta det direkt.
Det gick dock bra och ångesttrycket har lättat en aning.

Klockan är 22, man är trött, gôtt trött, efter en slitsam dag.
Det får bli en tidig kväll.
Gäsp och godnatt.

/Maria

Röran i rummet skapar viss panik

Jag som alltid skrutit om att vi inte har så mycket prylar, att vi har så litet förråd och att flytten därför kommer att bli enkel och smärtfri.

Det var lögn alltihop.
Vi har inte lite saker, de är bara väldigt, väldigt hårt komprimerade.
Efter att ha röjt ur alla lådor och hyllor i det "pyttelilla" förrådet är nu halva vardagsrummet fullt av bråte och JAG MÅR DÅLIGT!
Måste verkligen stålsätta mig för att inte genast fara iväg med allt och packa upp det i den nya lägenheten.
Det måste få bli rörigt när man flyttar.
Men det känns kraftigt obra!

För övrigt har vi bestämt att ogenerat utnyttja vår nya hyresvärds givmildhet att pröjsa för tapetkostnader om vi gör jobbet.
Även om de flesta väggar är helt okej är det kul att få en egen touch på lägenheten.
Och tapetsera är kul.
Det sägs att eldprovet för ett sambopar är att kunna tapetsera tillsammans.
Stämmer detta så kommer vi, efter alla våder vi hängt upp under de senaster två åren, att leva ett långt och lyckligt liv tillsammans i evighet. :-)

Hur som helt, vi kommer att ha fullt upp med flytt varenda ledig stund under hela november.
Skönt, hösten kommer att gå fort och har det väl blivit december så är snart våren här.

/Maria