Jag har en egen häst!
Det är nog få förunnat att ha förmånen att lära känna en häst under två år innan man köper den, men jag har behövt den tiden för att mogna och för att känna att detta är något jag verkligen vill. Det är det i särklass största köp jag någonsin gjort. Inte i pengar kanske, men rent känslo- och ansvarsmässigt.
Allt pappersfix är klart och när jag idag skrev min namnteckning på köpekontraktet försvann all oro, ängslan och ångest jag känt den senaste tiden.
Alternativet fanns inte... att jag inte skulle köpa min älskade, älskade Leo.
Det blir ingen direkt skillnad mot att ha haft honom på foder, men skillnaden känns - i hjärtat.
Nu är han min, på riktigt.
Det här känns så rätt.
---> Min häst, Leo
---> Hålla "handen" i gräset./Maria
5 kommentarer:
Grattis! Som du säger, det finns inget annat alternativ. =)
Jag är så himla glad för din (och Leos) skull! Kommer ihåg från när jag var liten och du pratade om att du drömde om att ha en egen häst. Tror att det till och med målades dit en på din studentskylt :)
Kramar! /Lillasyster
Grattis till både dig och Leo :) Hoppades att de skulle bli så eftersom det verkligen känns som om ni hör ihop. Önskar er en lång och härlig tid tillsammans.
Väldigt massa grattis! Inte minst till Leo :-) ! Rättare har det svårt att bli - ni hör ihop
Tack för alla grattis :-)
Maria
Skicka en kommentar