Kvällen har ägnats åt driftstopp.
En företeelse som för ett par år sedan var förknippat med ångest, stress och magont.
Så var inte fallet idag.
Vi var många som jobbade, stämningen var god, arbetet kändes kontrollerat och strukturerat och driftens arbetsledare hade bullat upp med frukt och godis på vårt fikabord som annars bara är täckt av gamla Metrotidningar.
Till saken hör även att jag flexade ut efter lunch för att tillbringa nästan fyra timmar tillsammans med hästarna i Bodan.
Bättre energikick inför kvällsjobb finns nog inte.
Insåg även den enorma fördelen med att arbeta med två skärmar.
På 21"-skärmen ryms ett antal uppkopplade fjärrskrivbordsfönster, på den mindre skärmen intill rymmer man serverförteckningen samt ett antal dos-fönster med pingar för att kolla så att servrar går ner och upp som de ska samt ett chatfönster till kollegorna för att ge och ta emot information, statusrapporter samt muntra tillrop.
Simultankapacitetsträning in absurdum!
I går blev jag av min sambo bjuden på teater.
Sockerdagar.
Vi insåg återigen att vi går på teater allt för sällan. Kan inte minnas att jag någon enda gång gått missnöjd från en föreställning.
Gårkvällen var inget undantag.
En av karaktärerna skulle föreställa en granne med en dialekt som Håkan tyckte påminde oroväckande mycket om min... Brålanda/Högsäter/Uddevalla.
Jag hävdar dock med bestämdhet att det var värmländska han pratade och att jag absolut inte låter sådär.
Aldrig!
Nej!
I morgon ska vi... bära hö!
Det börjar bli lite av en helgtradition. ;-)
/Maria
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar