En Helpdeskares motto, 1 missat samtal = 1 misslyckande

Jag har inte bloggat på ett tag nu.
Inte för att jag inte haft lust att skriva, utan mest för att arbetsbelastningen den senaste tiden varit så hög att jag inte velat se åt datorn när jag kommit hem.
Bara åsynen av en muspil pekandes lite försmädligt snett uppåt vänster gör mig trött i huvudet och illamående.

Och det börjar kännas ganska ordentligt nu, framför allt i magen som alltid haft en förmåga att säga ifrån att nu jäklar, lugnar du ner dig.
Och istället för att känna mig nöjd när dagen är slut över att jag faktiskt löst mer än dubbelt så många problem och ärenden på en dag jämfört med vad vi varit vana vid i Helpdesk så går jag hem med en nedstämd känsla över de där samtalen vi tappade, de där användarna som vi inte hann hjälpa idag och en gnagande missnöjdhet över den sjunkande servicenivån som så retligt syns i statistiken.

Men i förmiddags, när vi alla hoppade över fikat för att försöka beta av den ständigt växande telefonkön insåg jag att jag faktiskt nått min gräns för effektivitet och simultankapacitet.
När jag kom på mig själv att jag under ett pågående samtal passade på att lägga upp en användare, byta två lösenordsärenden inkomna via mail samt installera en applikation, under tiden jag väntade på att kvinnan i luren skulle starta om sin dator.
Alltmedan jag irriterades över att mina två skärmar inte rymde fler samtidiga aktiviteter.
Ett katastrofalt arbetssätt som förr eller senare kommer innebära att jag trycker på delete-knappen ståendes i helt fel fönster. (Gud förbjude.)

Det kommer att lugna ner sig, mycket snart. Snart går vi in i semesterlunk och sommarlovstid och då kommer jag garanterat gnälla över att det är tråkigt och för lite att göra.
Ordet lagom existerar inte på en IT-avdelning.
Efter snart 11 år har jag börjat inse det.
Men just nu hade det varit skönt med åtminståne EN lite lagom halvtråkig dag.
En dag då man hinner vara lite social med sina kollegor under en fikarast eller bara få jobba undan nån gammal surdeg till dokumentation.

Snön håller på att ge med sig iallafall, älven har rivit och det är fortfarande ljust ute trots att klockan är över 21. Håkan har bytt till sommardäck på bilen i kväll och dessutom såg jag några tussilagosar i en söderbacke idag och blev som lite tvärlycklig.

/Maria