Har varit lite smådeppig en tid.
Stessen på jobbet och att jag inte riktigt är i fas med mig själv.
Men framförallt den senaste tiden över att Leos och min utveckling i det akademiska har stannat upp. Lika underbart som det är när det fungerar - lika nedslående är det när man inte går framåt, eller nästan bakåt i utveckling.
För att dra upp mig själv ur självömkansträsket satt jag därför och tittade på gamla kort och filmer från längre tillbaka i tiden och ser att vi faktiskt ändå kommit en bit på väg.
Iallafall vad gäller trav på volt, Leos akilleshäl.
För även om det fortfarande möblerar om varenda inälva i kroppen på mig så är det ju faktiskt ändå nästan rätt gångart nu. Inte vackert, men det ser inte fullt lika tokroligt ut som för ett år sedan.
Stessen på jobbet och att jag inte riktigt är i fas med mig själv.
Men framförallt den senaste tiden över att Leos och min utveckling i det akademiska har stannat upp. Lika underbart som det är när det fungerar - lika nedslående är det när man inte går framåt, eller nästan bakåt i utveckling.
För att dra upp mig själv ur självömkansträsket satt jag därför och tittade på gamla kort och filmer från längre tillbaka i tiden och ser att vi faktiskt ändå kommit en bit på väg.
Iallafall vad gäller trav på volt, Leos akilleshäl.
För även om det fortfarande möblerar om varenda inälva i kroppen på mig så är det ju faktiskt ändå nästan rätt gångart nu. Inte vackert, men det ser inte fullt lika tokroligt ut som för ett år sedan.
Och visst har det väl blivit en liiite rundare och mer musklad rumpa efter 1.5 års nötande och tragglande:
---> Hästrumpa september 2007
---> Hästrumpa april 2009/Maria
1 kommentar:
Bildbevis är guld värt - man glömmer så fort...
Skicka en kommentar