Slitsamt

Det har varit slitigt idag.
Frånvaron av vår kollega börjar märkas av ordentligt och man börjar inse att vår Helpdesk iallafall inte är överbemannad.
Än så länge har vi dock läget under kontroll.
Vi svarar på varannat samtal och betar av mailen allteftersom de strömmar in.
Men det är inget tillsånd man pallar i längden, och skulle trycket öka nu pga. att något vitalt system får för sig att haverera blir det svårt.
Så vi håller tummarna för att våra servrar ska hålla sig i chassit ett tag till.

Grejen med att sitta i Helpdesk, och det är faktiskt en stor fördel, är att man oavsett hur mycket det är att göra aldrig får låta stressad, irriterad eller okoncentrerad gentemot den som ringer och vill ha hjälp.
Tvingas man vara lugn och metodisk när man påbörjar varje samtal så håller man sig automatiskt lugn. Ler man när man svarar (för det hörs faktiskt om den du pratar med ler) blir man automatiskt mer positivt inställd till den man pratar med.
Därför känner jag mig sällan stressad när jag väl sitter och jobbar.
Men det känns i nacken när jag reser mig, det känns i urinblåsan när jag glömt gå på toaletten och jag är trött i huvudet när jag kommer hem.
Att det sedan är 15% luftfuktighet på vårt kontor trots att vi har en luftfuktare stående på full effekt gör inte huvudvärken mindre.

Nåväl.
Idag har jag varit stand in och skött om en häst. Inte Leo denna gång utan Wille, Annas systers häst. En mycket trevlig och lyhörd kille på 4 år som ännu inte är inriden.
Arbetet med att sköta hästar kan verkligen variera.
Wille står i ett stall där det är lösdrift som gäller, vilket innebär att det inte ska mockas några boxar, bäras hö eller kånkas vatten. Inga andra hästar ska tas in/ut, matas och täckas av eller på.
Arbete som jag förvisso uppskattar men visst var det skönt att ägna den tid man var i stallet åt enbart hästen.
Olika typer av stall, olika typer av sysslor. Intressant att få prova olika varianter.
Vi blev iallafall kompisar Wille och jag, han är lätt att tycka om.
Jag ställer gärna upp fler gånger :-)
Det ska bli mycket intressant att få följa hans utveckling med Sofia som ägare.
De kommer att gå långt tillsammans.

Men i morgon blir det södra stallet igen.
Vi ska rensa upp i höladan och vi kommer att skydda oss väl med gasmask. Sorkpest är inte alls ovanligt i den här delen av landet och det är något jag helst vill slippa.

På torsdag ska jag ägna mig åt bokreafrosseri. Som vanligt är jag sent ute, men helt plötsligt var den bara här... Måste bara stuva om i bokhyllan så jag rymmer lite nytt.
Kasta gamla böcker? Aldrig i livet - böcker kastas inte!

Nog bloggat för den här gången.
Lev väl!

/Maria
p.s. Har även träffat en get idag. En get som stod inne i stallet där jag var. Vet inte om det gäller getter generellt men den här geten hade den mest genomträngade blick jag någonsin upplevt.
Roade mig med att leka "arga leken" med den medan Wille åt kraftfoder.
Han vann - tveklöst!
Tror jag skulle kunna utvecka en kraftig getskräck - läskigt djur.