03 oktober 2006

Ett inlägg om inget särskilt

Nu tänker jag bli sådär fjolligt hästtjejig...
Men oj vad jag älskar de där stora klunsarna till djur!
I går var det praktisk teori på schemat.
Kanske låter trist att åka och tillbringa 2.5 timme i stallet utan att rida, men det spelar mig ingen roll. Bara att få vistas bland hästarna gör mig lycklig.
Kan inte förstå att jag någonsin la av med ridsporten.
Kanske tröttnar jag igen, men som det känns nu så kommer jag att fortsätta så länge jag har råd och tid.

Idag har det varit ett par och tittat på vår lägenhet, samma par som var här och tittade igår.
De har svårt att bestämma sig och jag förstår dem.
Källarlägenhet låter inte trevligt, men när man kommer in i den så känns det faktiskt annorlunda. Den ÄR trevlig!
Det har varit ett svårt beslut att flytta härifrån och jag kommer verkligen att sakna det stora vardagsrummet med den öppna spisen. Det uppvärmda klinkergolvet, den fina parketten och keramikhällen i köket. För att inte tala om helt suveräna hyresvärdar... som verkligen inte lever upp till det dåliga rykte som privata hyresvärdar ofta har.
Men, den nya lägenheten är oxå väldigt fin och det kommer att bli bra det med.

Det stundar mycket arbete på jobbet framöver, med start på torsdag.
Jag oroar mig en del och magen protesterar en del i förtid, som vanligt.
Ska försöka att andas lugnt, ev. i påse (som jag lärt av Lillasyster;-) och ta en dag i taget.
Projektet som ska genomföras är trots allt himla kul och bara allt går bra så räds jag inte att spotta i nävarna och fylla flexbanken under oktober.

Tjarå!
/Maria

2 kommentarer:

Anonym sa...

Ni måste uppgradera till nya beta-bloggen. Lättare att lägga in nya inlägg m.m.

Anonym sa...

Apropå konsumentmakt.. Trodde bara att det var jag som var så småaktig, haha. Har bojkottat en butik pga en dag jag kom in med en stor påse burkar och burkautomaten var sönder. Jag ställde påsen på golvet och tänkte, jag bjuder på dom burkarna men precis då kom en butiksanställd förbi. Går det bra om jag ställer burkarna här frågade jag. Nä, du får ta dom med dig svarade hon lite snorkigt. Som om jag skulle gå och fortsätta handla med en stor påse burkar. Jag gick snabbt ur butiken med mina burkar och demonstrativt in i butiken mittemot för att aldrig sedan återvända.