09 januari 2008

I allt som rör sig, lyser eller låter...

Omorganisationer och förändringar på arbetsplatsen är något som kan skapa oro, förtvivlan, ångest, frustration och ängslan.
När något i den trygga vardagen ruckas på, när någon kör ner en elvisp i gamla trygga och invanda mönster skapas obehagskänslor.
Ja, då vaknar de anställdas känslor till liv och missnöje yttras.

Vi har under den senaste veckan tvingats genomgå en förändring på vår arbetsplats som upprör och skapar en enorm oro.
Hur någon kunnat fatta ett sådant beslut är fullständigt befängt och diskussionerna går varma.
Nej, jag talar inte om varsel, uppsägningar, övertidstvång eller lönesänkningar.
Inte heller nedläggning eller outsourcing av vår verksamhet.
Tro mig, det är mycket värre än så.

Papperskorgen i vårt fikarum är borttagen!
Jo, det är sant!
Papperskorgen är borttagen och ersatt av ett källsorteringsskåp i vårt kök.
Runt ett hörn, med ett avstånd på hela 10 meter från den plats där papperskorgen tidigare stod.

Med förundran lyssnar jag tyst på de upprörda orden som yttras över våra kaffekoppar.
Ideér som att vi borde bojkotta hela systemet och spola ner alla våra sopor i en av avdelningens närliggande toaletter.
Jag vet inte, kanske har jag missat något.
Men för mig har källsortering varit en självklarhet så länge jag kan minnas.
Ända sedan de gröna glasigloosarna och papperscontainrarna gjorde entré i den svenska samhällsbilden.

Samtidigt ler jag och mår gott.
Det faktum att vi inte har värre saker att bekymra oss över än förlusten av en papperskorg är ett gott tecken.
Ett tecken på att vi har råd att ägna oss åt lyxiga I-landsproblem.
Det är bra!

Kram och godnatt
Från en småfebrig Maria som aldrig skulle ha yttrat orden, "Nu för tiden blir jag aldrig förkyld" ;-)

Inga kommentarer: