Det var länge se'n som jag skrev ett "GOM"-inlägg.
Ni vet ett sån't där som bevisar att man har hamnat i kategorin "Grumpy Old Men".
Men som den surgubbe jag kan vara (är?) så är det nu dags för ett sådant.
Och denna gång är det sportjournalistiken som ska drabbas av mitt syrliga tangenttryckande.
Ni vet hur det är, har detta lilla land lyckats få fram nå'n framstående idrottsprofil i någon sport så ska det hyllas och höjas till skyarna utan någon ände. Sedan brukar det alltid finnas andra svenskar som håller på med samma idrott, men som kanske inte har samma framträdande resultat att peka på, men som ändå är och nosar på den främsta toppen. Senast idag kände jag att det som är så vanligt förekommande hände igen.
Anja Pärson hade kört Super-G och inte lyckats alltför väl och blev typ 16:e eller nå't. Istället blev en annan svanska, Jessica Lindell-Vikarby, bästa svenska med en topp tio placering. Och så kommer då en sportsnutt i Nyheterna, och vad säger de, jo Anja Pärson är det enda det snackas om, att hon inte lyckats så bra i dagens tävling, att hon inte ens blev bästa svenska är det knappt att de kommenterar.
Men hallå, är hon så usel att hon knappt kommer med i resultatlistan ska det väl nästan inte ens nämnas, istället borde väl fokus hamna på den som lyckats bäst?
Men nejdå, det är bara de så kallade stjärnorna som räknas...
Dåligt tycker jag...
Och exemplen är fler, men eftersom ingen är intresserad så nämner jag det inte ens, för ni vill väl bara höra om de "bästa"...
/ Håkan
1 kommentar:
GRATTIS På födelsedagen Håkan!!
Jag var först :)
Skicka en kommentar