En hyllning till en liten norrländsk stad

"Piteå är en liten täck och snygg stad, mindre än Umeå men vida trefligare och bebodd af äkta Westerbottningar, det vill säga ett godlynt, redigt, vackert och välviljande slägte.
Dagdrifvare och finska sjömän syntes här icke alls till"
citat Nils Arfwidsson 1835, Linnéutställningen Piteå museum.

Vi tog en tur till Piteå igår, Håkan och jag.
En eller ett par gånger per år gör vi det.
Piteå är en mycket speciell stad.
Ett ställe där man känner sig välkommen på något sätt.
Man blir glad av att vara i Piteå.

I Pite får man parkera gratis i tre timmar.
I Pite kan man gå på Ekbergs konditori och äta Sveriges godaste jitterbugg... eller slabang, om man är lagd åt det hållet. På Ekbergs kan man beställa vanligt svart kaffe utan att de glostirrar konstigt på en och undrar vad "svart kaffe" är.




<----- Slabang från Ekbergs.


Sveriges Linedanceföreningar har namn som: Highland Grand Dancers, Burn Valley, Bootstompers Line Dance och Gold town feet of fire...
Pites linedanceförening heter Lillpite Ullstrumpers! ;-D

Piteborna är ett stolt folk. De älskar sin stad och det känns i luften. De är stolta över de kändisar som kommer från stan och hyllar dem med en egen Walk of fame.

Det finns dock föredetta Pitebor som talat illa om sin hembygd. En kvinnlig, mycket känd deckarförfattarinna gjorde detta misstag och så gör man bara inte.
Det har talats om huruvida hennes stenplatta borde sprättas upp från Stjärnornas gata, men jag vet inte jag.
Inte hade de väl behövt riva upp hela gatan?!
<---- stenplattan syns int' nå' mer...

Vi fikade, gick en sväng på museet (som kanske inte var så mycket att se, men gratis) och shoppade.
Lite kläder och skor och givetvis... ett gäng böcker.
Bla köpte vi boken som Håkan suktat efter här i stan som var ganska mycket billigare i Piteå,
De norrbottniska satansverserna, En faksimilutgåva av (sådant man inte med bästa vilja i världen kan) KALLA FAKTA OM PITEÅ.
Av Ickebröderna Ronny och Lasse Eriksson.

En bok av och om Pitebor med underbara citat såsom:
"Det bästa med att bo i norrbotten är att man aldrig behöver köpa några trädgårdsmöbler, man sitter på sparkstöttingen."
och...
"En pitebo mår bäst när han mår lite dåligt"

Texterna i boken är inlindade med tankarna hos en man, Lennart Sjögren, som gått genom isen och långsamt sjunker till inre Pitefjärdens botten med skoterskor som tunga sänken.
"Hade han lyckats klamra sig fast vid iskanten skulle någon ha ropat:
- Ligg int' å klös av dig naglarna mot svagisen. Ge dig av åt botten!"
Lennart hinner tänka mycket, eftersom han "var van vid syrefattiga miljöer då han innehade politiska förtroendeuppdrag".

En liten, trevlig och rolig bok som beskriver detta folk med värme, charm och en rejäl skopa självdistans.
Går inte att beskrivas, måste läsas!

En trevlig dag hade vi.
Så, alla som får chansen, ta en sväng till Piteå.
Drick en kopp kaffe, strosa runt på gatorna och åk därifrån med en varm gokänsla i kroppen och ett leende på läpparna.

/Maria