För ett tag sedan föll jag för ett extremt tekniknörderi och köpte en Axbo.
En väckarklocka som känner av och väcker oss när vi sover som minst tungt.
En underbar investering som har fungerat väldigt bra (under förutsättning att jag ser till att få det antal timmar sömn min lekamen kräver. Efter fem timmars sömn spelar det ingen roll när eller hur jag blir väckt, färre än sju timmar och jag är i det närmaste medvetslös.)
Nu har vår kära Axbo slutat fungera. Lyckligtvis är det garanti kvar på den, men ska man kunna nyttja garantin måste prylen i fråga lämnas in, och det blir som aldrig av.
Vilket får till följd att jag varje morgon i en veckas tid blivit väckt när jag sover som tyngst.
När hjärnan är som en tvättsvamp och tankarna klamrar sig fast i drömmarnas galna värld som envist talar om för mig att ljudet jag hör inte har någonting att göra med att jag behöver vakna.
Mycket jobbigt.
I morse vaknade jag 1 timme senare än vad som var tänkt med en vanlig väckarklocka i vänsterhanden och mobiltelefonen i högerhanden, snoozandes var femte minut. Var tionde minut med vänsterhanden och var tionde minut med högerhanden. Samtidigt som katterna smällde som galna i garderobsdörrarna för att få tyst på det enerverande ljudet.
Till saken hör även att mobiltelefonen för säkerhets skull låg i andra änden av sovrummet - vilket innebär att jag uppenbarligen gått och hämtat den i ett tillstånd av djup dvala.
Skrämmande!
Vet inte hur jag ska bära mig åt för att vakna utsövd i morgon.
Öppnar helpdesktelefonen och måste upp senast 05:10.
Funderar på att ställa ett vattenglas på sänggaveln, alternativt något tungt - men lättnedputtat.
Då kommer lånekatten garanterat att knuffa ner det i huvudet på mig.
Problemet är att det troligtvis kommer att ske kl 02:30 i natt.
Min första åtgärd är hur som helst att gå och lägga mig... NU.
/Maria
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar