Läste Bohusläningens e-tidning idag och såg följade notis.Hur många gånger stod jag inte i mitt köksfönster på Kålgårdsbergsgatan och svor över folk som urinerade på parkeringen utanför. (Lillasyster vet precis vad jag pratar om.)
En gång när jag kom hem från jobbet sprang jag på en grabb som stod och kissade på dörren till tvättstugen.
Jag sa ifrån, vilket fick till följd att han, men sitt urinerande redskap i handen, skällde ut mig efter noter. Dock aningen sluddrigt eftersom han var något berusad. (Så här i efterhand låter det faktiskt ganska komiskt, men det var inte så roligt då...)
Det gick t.o.m så långt att jag ringde polisen och erbjöd dem att låna min lägenhet en lördagkväll, men de hade inte resurser. Trots att den inkomst de dragit in på att sätta dit alla parkeringskissare gott och väl hade finansierat ytterligare en heltidstjänst.
Men det gläder mig, att åtminstone en kissare blivit 500 kronor fattigare och förhoppningsvis lärt sig något.
Hjälp, jag låter som en gammal kärring! :-D
Men, det är måndag och då har man rätt att vara lite gnällig!
Tjoflöjt!
/Maria
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar