Känner mig lite sorgsen.
Det är snart jul och idag hade vi den traditionsenliga julfilmvisningen på vår avdelning.
Mysfika och filmvisning i vårt fikarum.
Säkert jättetrevligt för de som var med, själv missade jag fikat och fick tyvärr avvika en bit in i filmen eftersom jag som helpdeskare numera är bunden att svara i telefon.
Detta gör mig dock inget, jag älskar mitt jobb och vill inte byta det mot alla julfilmer i världen.
Synd bara att tillställningen var förlagd till arbetstid, och inte som på vanliga arbetsplatser, på kvällen när alla kan få vara med.
När jag loggade ur telefonen klockan 17 var det mörkt i mina kollegors rum och allt var bortstädat.
Det var då sorgen och saknaden kom.
Saknaden till min gamla arbetsplats och det julfirande vi hade där.
Den fantastiska Plan3-festen.
Där hela plan 3 (IT-avdelningen, personalavdelningen och sekretariatet) ordnade en gemensam julfest på kontoret.
Vi köpte julmat från catering, arrangerade lekar, sjöng och drack glögg (bl a).
Kvällstid!
En fest som skapade gemenskap och stämning på vår arbetsplats.
Jo, juletid saknar jag mitt gamla jobb.
Även om jag trivs otroligt bra där jag är nu.
Men för mig är relationen till mina kollegor väldigt viktig och för att upprätthålla denna gemenskap och lagkänsla behöver man kanske "offra" lite av sin dyrbara fritid för att umgås och hitta på saker tillsammans någon gång ibland.
Min högst personliga uppfattning - men som jag står för.
Nä, nu ska jag sluta deppa och ta tag i julstädningen.
Håkan är nämligen - tro det eller ej - på julfest!
Tredje eller fjärde denna månad, jag har faktiskt tappat räkningen.
Men jag missunnar honom inte denna fest...
...för jag vet hur mycket det betyder att få ha roligt tillsammans med sina kollegor.
/Maria
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar