Om en liten stund är de här, sängarna är bäddade och katten har lagt beslag på en av dem.
Överlycklig över att ha fått en egen säng i vardagsrummet.
Vi har längtat mycket nu men snart får vi träffa dem. Linus, Sophie, Dennis och lilla Stella.
Jag är glad, men glädjen är något dämpad.
Mina tankar finns hon min vän och kollega som för ett par dagar sedan råkade ut för en olycka.
Hon var ute och sprang och i det vedervärdiga väglaget som skapats av plusglader och tinande snö halkade hon och slog sig illa i huvudet.
Till att börja med så det inte så farligt ut men efter ett tag blev hon sämre och nu ser det inte ut som hon kommer hem till julafton.
Vi var där en liten stund idag, Anna och jag, med en present.
Vi tassade in och såg vår annars så glada och full av energi sprudlande vän ligga svag och orkeslös i sin sjukhussäng.
Det knöt sig i hjärtat på mig och jag hade svårt att hålla borta tårarna.
Men hon log och gjorde sitt bästa för att få upp ögonen och titta på oss. Men ljuset från korridoren var starkt och hennes röst var svag så vi klappade bara om henne lite, viskade att vi tänkte på henne och smög oss därifrån.
Det är alltid jobbigt när sånt här händer, men det blir extra tråkigt när det blir juletid.
Hon älskar verkligen julen och jag vet hur mycket hon ser fram emot allt stök och bak och pyssel därhemma när julen närmar sig.
Hon är den enda människa jag känner som firar jul till max men som aldrig, aldrig någonsin beklagar sig över att det blir stressigt och jobbigt.
Mina tankar finns hos dig min vän och jag hoppas innerligt att du snabbt blir frisk igen och får komma hem och fira jul.
Kram!
/Maria
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar